SkÄpbilen vid stranden

2019

Ett nytt Ă„r

och avresedatumet nÀrmar sig

Right before Christmas we finally booked our flight and shipping tickets! The time for leaving our dayly routines and start a new life as travel nomads is coming! 🙂

av MARCELA

4 januari, 2019

I februari förra Äret var jag och Nicholas ute pÄ vÄr första "riktiga" resa tillsammans. Min definition av en "riktigt" resa innebÀr (bortsett frÄn att ha bokat första hotellnatten och införskaffat sig en resebok om det akuella landet) att man inte riktigt lagt ner nÄgon större tid pÄ planering i övrigt. SÄ för snart ett Är sedan bestÀmde vi oss för att vi skulle ivÀg pÄ vÄr första riktiga resa. Vi skulle börja med att Äka till Costa Rica och sedan till Colombia. NÀr det var dags för avfÀrd kom vi dock inte ivÀg; Nicholas hade fÄtt, antagligen en av de mest ovanliga luftburna sjukdomarna som man kan fÄ nÀr man Àr 29 Är, nÀmligen vattkoppor... Av denna anledning fick vi boka om hela resan och det slutade med att vi endast kom ivÀg till Costa Rica.

Landet var fantastiskt - men som en stolt colombianska sÄ mÄste jag ÀndÄ sÀga att Colombia fortfarande Àr mitt favoritland! Vi fÀrdades för det mesta med buss och hann besöka San José, som Àr huvudstaden, Arenal, som Àr ett otroligt vackert vulkanomrÄde, karibiska kusten med sköna reggaevibbar och slutligen stillahavskusten och Nicoya-halvön. Vi fÀrdades till Nicoya med en större motorbÄt frÄn Jacó, och denna halvö var utan tvekan resans höjdpunkt. Jag vill minnas att solen brÀnde skönt mot huden nÀr vi ankom. Vi hade spanat in nÄgra delfiner i havet pÄ vÀgen dit och nÀr vi skulle stiga av bÄten sÄ vi fick vi hoppa av rakt ner i vattnet. Det fanns nÀmligen ingen hamn, men havet var svalkande och sanden var behaglig under vÄra fötter. SjÀlvklart blev vi nÄgot blöta nÀr vi skulle stiga av, men det gjorde inte sÄ mycket dÄ vi fick hjÀlp med att fÄ vÄra vÀskor i land och de hade klarat sig bra utan att bli det minsta blöta! NÀr vi promenerade bort frÄn stranden och in mot byn sÄ lade jag mÀrke till att en liten cheva-skÄpbil, som byggts om till en husbil, och stod parkerad vid stranden. Det var torrsÀsong, vÀgen var dammig och senare fick vi se hur byborna tvingades vattna grusvÀgen utanför sina hem sÄ att det inte skulle damma in i deras hus. Antagligen var det inte sÄ behagligt att sova i en liten husbil om nÀtterna, sÀrskilt inte nÀr det var sÄ varmt, men jag minns att jag började fantisera om en egen husbil och att fÄ köra runt i Latinamerika - en dröm som jag haft i mÄnga Är! Kort dÀrefter började vi leta efter nÄgonstans att bo och jag glömde snabbt bort skÄpbilen vid stranden.

SÄ en dag, nÄgon mÄnad senare, nÀr jag och Nicho pratade om framtiden sÄ nÀmnde jag chevan vid stranden för honom. Jag undrade sÄ klart om han hade lagt mÀrke till den. SjÀlvklart gjorde han det och vi konstaterade att vi bÄda gÄtt i samma tankar pÄ sistone fastÀn vi inte hade nÀmnt nÄgot för varandra. Vi var bÄda sugna pÄ att göra en biltur i Latinamerika. Kort dÀrefter bestÀmde jag mig för att börja rÀkna pÄ vad det skulle kosta oss att resa runt i en husbil. Jag insÄg att vi skulle ha rÄd men att vi behövde sÀtta igÄng och spara. Nicho tyckte dessutom att om vi skulle köra runt i Latinamerika sÄ kunde vi Àven passa pÄ att köra i Nordamerika, en idé jag inte tyckte lÀt sÄ tokig.

NÄgot som jag verkligen gillar med Nicho Àr att oavsett vad det gÀller, sÄ Àr han alltid beredd att ge det en chans - med honom kan jag droppa alla möjliga ideér och inget kÀnns nÄgonsin ouppnÄeligt!

Trots att vi insÄg att vi skulle ha rÄd sÄ hade vi ingen aning om hur vi skulle ta oss an detta nya projekt. Vi har haft lite olika ideér och jag inser att vÄr nuvarande plan sÀkerligen kommer Àndras under resans gÄng.
I början funderade vi om det var enklast att bara köpa en bil dÀr, lÀmpligast i Kanada eller USA. Men om vi skulle köpa en bil i Nordamerika, skulle vi dÄ köpa en skÄpbil och bygga om den sjÀlva, eller skulle vi köpa en "fÀrdig" husbil? Och skulle vi kunna jobba under resans gÄng? En frÄga som Ànnu inte besvarats fullt ut Àn... Och hur lÄng tid behöver man egentligen för att göra det hÀr? Och vart Àr det vi egentligen ska Äka? Nicholas var ju sugen pÄ Latinamerika plus USA och Kanada, men Kanada Àr ju enormt!
Efter en snabb Google-sökning kunde vi konstatera att vi inte var de enda Àventyrarna som planerade att köra igenom Amerika frÄn topp till tÄ, och vi fortsatte dÀrför tryggt med vÄrt projekt.

I oktober förra Ă„ret bestĂ€mde jag mig för att sĂ€ga upp mig frĂ„n min anstĂ€llning som entreprenadupphandlare och i samband med detta sa vi Ă€ven upp vĂ„rt lĂ€genhetskontrakt. Strax innan jul, den 20 december nĂ€rmare sagt, fick vi slutligen bekrĂ€ftelsen pĂ„ att bilen kunde skeppas över och vi köpte vĂ„ra flygbiljetter till Halifax. Äntligen hade vi fĂ„tt ett avresedatum att förhĂ„lla oss till, den 5 februari 2019!

Uppstarten för detta nya projekt börjar nÀrma sig och för att vara Àrlig Àr resan det enda jag kan tÀnka pÄ i nulÀget. Somliga tror sÀkert att vi Àr vÄghalsiga och nÄgot tokiga, men jag kan faktiskt inte tÀnka mig att göra nÄgot mer meningsfullt med mitt liv Àn att ge mig ut pÄ denna resa... För vad skulle nÄgonsin kunna gÄ fel pÄ en roadtrip?

LĂ€mna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fÀlt Àr mÀrkta *